2021 fyller Göteborg 400 år. Vem bryr sig? Förmodligen rätt många just nu, ty runtomkring i staden lägger mossiga nyhetsredaktörer i djupa veck, politiker på röstfiske får något visionärt glansartat i blicken och stadens pr-konsulter kommer ge garant för att hundra tusentals kronor kommer att byta ägare bara för att sätta sig vid konferensbordet och skölja ned ett torrt rundstycke med en Ramlösa.
För att ändå få med lite demokrativibbar i det hela tävlar alla om att bjuda in ALLMÄNHETEN.
Alla skall komma med förslag om hur de vill att Göteborg skall se ut om tio år. Vad fint. Dessutom gratis.
Tror ni någon kommer bry sig om vad allmänheten skall tycka att Göteborg skall vara om tio år?
Vem är förresten allmänheten?
En sorts semla?
Jag behöver inte ett grönområde i varenda kvarter, inte heller behöver jag en uteservering med korgmöbler i varenda gatuplan. Man kan inte ”planera in” var folk skall gilla att sitta och umgås, man kan inte planera att något skall bli ett uppskattat flaneringsstråk.
Det blir oftast fel då. Hur kul är det på Lindholmen?
Det kanske blir det en gång, men först efter arkitekternas planritningar bleknat bort i solgasset och området börjat leva sitt eget liv trots allt.
Det är festligt med allmänhetens tipslådor, det är undertecknad inte sen att understryka.
Någon vill ha ett ”stort hus för alla”. En annan jeppe vill bygga ett stort slott i stan där vinnaren av tipstävlingen kan få bo i ett år. Sedan är det mycket äventyrsbad, spejsade broar och sånt där som folk gillar.
Frågar du folk vad de har visioner om 2021 så tänker de science fiction. De vill ha flygande spårvagnar. Eller så vill de ha tak över Ullevi. Frågar du pr-konsulter vill de framförallt ha pengar.
Kreativa människor vill ha fler kreativa människor.
Jag tycker personligen att frågan är helt felställd.
2021 års infrastruktur borde baseras på de behov vi redan har idag – och försummat – men med ett framtidsperspektiv. Även om det så skulle vara färdigt till 2021.
Ett sådant exempel kan vara en fungerande, effektiv och snabb lokaltrafik som förbinder stadsdelar även om det snöar. Som är såpass billig och bekväm att folk slipper oroa sig över var de skall ställa bilen för att åka och handla i centrala stan och därigenom hålla stadskärnan levande.
Eller att man som boende i östra delarna i staden ens börja fundera att åka ut till Brännö och bada en het sommardag, utan att det skall ta längre tid än att charterflyga till Hurghada.
Jag vill helst inte ha en svindyr hyra för ynnesten att göra av med ännu mer pengar för att ta mig någon annanstans där jag också gör av med pengar. Jag bor gärna mitt i stan, måhända till ganska hög hyra, men jag kan åtminstone gå till affären. Finns det några schyssta billiga lägenheter på Lindholmen? Med brevlådor moderiktigt på nedre plan, i lärkträ?
Mardrömsexemplet är Avenyn. Där ser man hur fastighetsjättarna spekulerat fram en hyreskarusell som kväver allt mänskligt liv i form av värdeskapande kommersiell verksamhet.
Det är livsfarligt när fastighetsägare börjar omge sig med visioner.
Lika orolig blir jag nu, då framtiden skall utstakas med hjälp av expertgrupper, dyra konsulter och populistiska läsartävlingar.
Satsa på att förstärka den kompetens som redan finns. Satsa gärna på stadsarkitekter, förena det gärna med särskilt designerade professurer och modeller för att sprida kunskap kring stadsbyggnadsfrågor, satsa gärna på miljöteknik och it.
Satsa gärna på förtätade stadskärnor, men blandad bebyggelse och verksamheter och differentierade hyresnivåer.
Men för guds skull, flumma inte bort framtidens stad.