Man förväntar sig nästan att det skall knastra av sand under skosulorna när man kliver en halvtrappa ned i den lite knepiga lokalen på Storgatan, för det ser, luktar och känns precis som när man släntrat in på en bättre strandservering i Phuket med dagens turistbränna fastspänd som en bandana runt pannan.
Amatörmässiga väggmålningar, draperier och självsnickrad möblering ger stället exakt den kombination av kitsch, sorglöshet och hemma-fast-borta känsla en typisk thairestaurang skall ha.
Vid många av borden sitter asiatiska sällskap och äter familjemiddag vilket ingjuter förhoppningar om att kompetensen i köket bär bästa hemmaplanstämpel, och det är trångt mellan borden i den smockfulla lokalen. Vi får till sist ett bord i det innersta rummet där vi hamnar granne med biljardbord och några galanta hårdsminkade thailändska damer med naglar långa som sablar. Bra så!
Vi får in menyn som är naturligtvis är lång som sig bör men föredömligt pedagogisk för att en turistande svenne skall förstå galoppen – prisklasserna är indelade i cheap (109:-), not so cheap (149:-) och a bit expensive (189:-) och för säkerhets skull finns valutan angiven i både bath och SEK. Kollegan beställer en klassisk Pad Thai, en risnudelwook på fläskfilé, ägg, grönsaker och nötter med en ganska mild smak, medan machomannen i mig känner mig utmanad av fullmåne-symbolen som signalerar infödingstyle på kryddningen och mycket isvatten vid sidan av.
Jag skiter idag i hur ekologiskt korrekt det är att beställa tigerräkor (de är redan döda!) och slår till på en Tom Yam K…ähum..nr 26 vilket utlovar en kryddstark soppa med förutom de stackars räkorna då chilli, lime, vitlök citrongräs och lite annat sånt där typiskt jox som de gillar där nere – avrundat med krämig cocosmjölk.
Och det är starkt. Så in i helvete. Men det gör inget för det är jävligt gott. Bordskollegan grymtar också förnöjt över sin mesiga Pad Thai och fatölen glider ned (36 kr) med förbluffande enkelhet så jag struntar i isvattnet.
Världens vattentillgångar är ju ändå begränsade och det gäller att ha ett helhetsperspektiv. Miljökompenserat och klart.
Portionerna är rejält tilltagna och skulle förmodligen kunna föda en mindre byskola så vi orkar ingen efterrätt med ananas/kokosglass i sitt eget nötskal känns ju gott och lagom tacky. Jag slår till på en tropisk fruktdrink istället och i samma ögonblick glider Assasino-Kalle in och gayvibbarna drinken sänder ut gör förmodligen att han tänker att nu jävlar äntligen är det ”all-in”.
Slutbetyget inräknat atmosfär, pris och kvaliteten på mat är mycket gott, och jag tvekar inte att jämte Mae Krua på andra lång (som dock inte är i närheten vad beträffar atmosfär) utnämna Moon Thai Kitchen till götets bästa thaisylta.
Extra beröm till den australiensiske kyparen som på ett mycket förekommande sätt instruerade hur man kunde lägga till ”valfri dricks” på den bärbara kortterminalen. Men han var värd sin tjuga per skalle.
Moon Thai Kitchen
Storgatan 1 (Haga kyrkoplan)